Un salaud et imbécile crétin.

När det värker inte bara sådär generellt i det område av kroppen som populärt benämns huvud utan mer precist i kraniumet, som att frånvaron av normvärdet för mjölkintag har underskridits och att svenska bönders stora lögn om relationen mellan mejeriprodukter och hälsa faktiskt har något substans; då sätter jag mig efter en tids frånvaro framför den förjävliga blogg igen.

Sommar... prestationångest att bli brun (solbränd) för det är något slags måttstock på ens värde som människa under denna hatade årstid. Som jag idag spenderade någon timme av nere i city. Med avsmak för människor i läskigt korta shorts och i vissa fall bar överkropp är det inte någon idé som mäts i mått och adjektiv så som underbart, fantastiskt eller ens en grandios upplevelse. Sällskapet höll som vanligt hög klass men å andra sidan har jag inte kompromissat med valet av womanhood för mitt (vårt) förhållande. Så hon är ju att räkna med, så att säga.

Jag behöver bara ett andingshål, igen. Därav bloggen. Kan inte alla människor som bär Crocs skjutas?

Internetanvändande innebär tyvärr även (i förvirrade ögonblick) ett stundtals läsande av den elektroniska versionen av kvälltidningsjournalistik. Expressen skrev att en modern demokrati inte kan ha en stadschef vars post går i arv. Sverige, Danmark, Norge, Storbritannien, Spanien, Belgien, Holland. Det finns fler länder. Alternativet att premiärministern får representera landet är helt besinningslöst skrämmande. Tänk Mona Sahlin som tar emot andra länders dignitärer. Hon kommer att göra det med Crocs på fötterna, dessutom. Skjut, skjut, skjut, skjut, ksjut, sjdkaf, assku, fkfjaj, fjklfaghjkasdghfsdhgfjh bajs. Behöver bara en ventil. Bloggjävel...