maj 13, 2007

A new low.

Frågan är om jag har något att skriva om egentligen så jag fyller på med senaste nytt från mp3-spelaren. Det som varit denna dagens musik.

Assembly Now
Klaxons
The View
Working For A Nuclear Free City
Clarky Cat
Texas Radio Band
Huw Costin
Rumble Strips
Paul Weller
The Players
The Vitamins
The Longcut
Young Knives
The Automatic
The Rakes
Polytechnic
The Dead 60s
Harrisons
The Chalets
Pop Levi
The Rifles
Little Man Tate
To My Boy
The Recovery
New Young Pony Club
The On Offs
New World Record
The Pollinates
Jackson Analogue
Joana And The Wolf
Shit Disco
The Race
Snowball Fight In The City
Blur

Jo, jag har hakat upp mig på en tre-fyra saker idag som verkligen stör mig som fan. Dels att invandrarfamiljer inte får stöd då det kan uppfattas som rasism att markera sitt missnöje gällande barnaga (någon olycklig människa har räknat på att barnaga är procentuellt vanligare i familjer som migrerat hit, i.e. alla invandrare slår sina barn). Ungefär som att inte någon vågar säga ett knyst om man anar olyckliga familjeförhållanden när den alkoholiserade pappan som alltid har jeansväst på sig, när han hämtar sina barn efter fritids fastän det är mamman som har vårdnaden om barnen, men hon är lika alkoholiserad, men det är inte någon grund för en anmälan då man till varje pris undviker en verbal konfrontation med den alkoholiserade pappan. Han har ju säkert ett hetsigt temperament. Att myndighetsutövning i Sverige endast kommer under lupp när det handlar om Janne Josefssons grävande arbete men då är det ju inte heller den egentliga sanningen som visas. Fastän det är bättre att en keff journalist undersöker saken än att det beror. Att alla andra sväljer kvällstidningarnas vinklingar och halvsanningar. Att vi är en nation som befolkas av en ganska mesig jävlar anamma. Alltså inte någon ryggrad alls. Jag säger som den Bill Bailey, fastän jag försvenskat hans komik. "Som folk präglas vi av melankoli, men vi förblir skoningslöst käcka och är svaga för excentriker, fylleslag och planlöst våld. (...) Vi har inga naturliga fiender, fast grävlingar bits. Och igelkottar som äter honung kan ramla ned i huvudet på en. Man kan få ett getingstick i underläppen och när man ringer sjukvårdsupplysningen förstår inte någon vad man säger. Man tas för en snuskhummer, hamnar i en straffkoloni på Mars där man slutligen vinner arbetarnas förtroende och blir fri. På plussidan... har vi IKEA."
Sedan är jag lite upprörd över en hel hord andra saker, men det är delvis på grund av Irakkriget så det känns som att det spelar bugger all roll att diskutera det. Preaterea censeo USA esse delendum. När jag ändå var inne på att förvränga andra människors uttalanden för att det skall passa min egen agenda.

Jag borde plugga, det är något som jag nästan alltid känner glädje över! Jo, just det, konst förresten! Är det konstigt att amerikansk film är usel underhållning och lika intressant som en tysk reklamfilm för kakaorik choklad. Ovanför lejonet som ryter, ni vet den där som MGM har använt och alla är förtjusta i, står det Ars gratia artis. Konst för konstens skull. Såg förresten ett avsnitt av Mythbusters när de bräckte gamla Hollywoodskrönor från de gamla westernfilmerna. Med en artonhundratalspicka gick det inte att skjuta ett hål genom en silver dollar från samma tidsperiod. En revolver från den tiden kunde inte heller skjuta av ett rep, om man nu vill göra detta för att rädda någon som skall hängas. Busted! Och, konst för konstens skull? Osmakligt!

2 kommentarer:

Emma sa...

Har du sett little miss sunshine? Där hr du lite bra amerikansk underhållning för en gångs skull.

Nils sa...

Jo, den är inte alls något minnesvärt stycke film.